Diversifiera inte in alla ägg i samma korg

Vet du vad dina fonder verkligen innehåller? Den som vill diversifiera sin fondportfölj kan lätt hamna i situationen att man i verkligheten inte diversifierat alls. Många fonder innehåller nämligen liknande tillgångar. Säg att du har både en Östeuropafond och en Rysslandsfond. Visste du att Östeuropafonden med största sannolikhet innehåller en stor del ryska aktier? Samma sak om du köper både en fastighetsfond och en Sverigefond eller en tillväxtmarknadfond och råvarufonder. Fastighetsfonden kan mycket väl innehålla en stor andel svenska fastighetsbolag som du redan äger genom din Sverigefond och en tillväxtmarknadsfond kan investera större delen av kapitalet på mycket råvarutunga börser. Det här gör det lätt att tro att man diversifierar när man i verkligheten köper samma sak så det gäller att titta på vad din fond verkligen placerar i.

Vem åt min grattis lunch?

Riskspridning är något som förordas av många, speciellet av banker och fondförvaltare. Tanken är att man genom att fördela sin investering mellan olika tillgångar ska jämna ut svängningar och därmed uppnå en högre avkastning i förhållandet till den risk man tar (mätt i svängingar i pris) vilket är en s.k. "gratis lunch". Detta är grunden i modern portföljteori. Bakom detta ligger antaganden om dels låga transaktionskostnader och dels att det pris som sätts på marknaden är korrekt. Vad teorin inte har hänsyn till är att många investerare är relativt små och att verkligenheten för många ser annorlunda ut än den i teorins värld.

Bankerna använder denna teori för att sälja in fonder framför en direkt investering i aktier med argumentet att du sprider dina risker. Vad de inte säger är att de i många fall väljer att själva äta din grattis lunch när de tar betalt 1,5% i förvaltningskostnad för något som i många fall motsvarar vad du skulle fått genom en index fond som kostar 0,3-0,5%. Förvånansvärt många fonder lyckas inte slå index och äter därmed helt ogenerat upp din grattis lunch. Vad de inte heller berättar är att fondavgift är något som läggs på år efter år oavsett hur det går eller om de fortfarande äger aktien eller har sålt den medan kostnaderna för att köpa en aktie sker endast vid köp och försäljning. Det är möjligt att redan med hjälp av en portfölj på 10 aktier att få 80% av gratis lunchen utan att den äts upp av avgifter och transaktionskostnader. Med en fond sätter du upp 100% av kapitalet och tar 100% av risken men får inte 100% av avkastningen, fondbolaget däremot får sin beskärda del utan att varje sig ha satt in något kapital eller ta någon risk.

Hur småsparare får betala 150% i skatt - dagens Pomperipossa

Skatten på kapitalinkomster i Sverige är idag 30% vilket betyder att man betalar 30kr i skatt för varje 100 kr man tjänar. Det kan tyckas vara genomtänkt och symetriskt när man betalar 30% på arbetsinkomster, men vad man då inte tagit hänsyn till är inflationen. Skatten kan i själva verket över 100%. Låt oss förklara:

Säg att du har 2.000 kr. Du sätter dem på ett konto där du får 5% i ränta eller 100 kr. Av dessa 100kr betalar du 30 kr i skatt vilket motsvarar 1,5 procentenheter. Alltså har du i slutet av året 2070kr, inte sant? Men vad har du egentligen tjänat? Det beror förstås på vad du får för pengarna. Får du mer varor för dina pengar eller mindre? Får du mer så har du tjänat pengar och får du mindre så har du förlorat.

När vi idag har över 4% i inflation betyder det att det som tidigare kostat 100 kr nu kostar 104 kr. Det betyder att om du tidigare hade 20 st 100 kronors flaskor vin och fick 0,2 flaskor vin i ränta så har du efter att skatten är betald 19,9 st flaskor vin (2070/104). Staten tog alltså 0,3 flaskor vin i skatt. Alltså är skatten i själva verket inte 30% av din vinst utan snarare 150% av din vinst.

Hur kan det här ske? Skattesystemet beräknar skatten i nominella termer (utan inflation) medan vad som spelar roll för dig är inte hur stora siffror det står på sparkontot utan vad du faktiskt får för pengarna. Det gör att du som småsparare får betala mer i skatt än vad du får. Här kan vi verkligen prata om en "Pomperipossa" effekt.

Räntefond vs sparkonto

Både en kort räntefond och ett sparkonto är till för pengar som behöver finnas tillgängliga. För att uppnå tillgänglighet ska det gå snabbt att få ut sina pengar och risken måste vara låg för att man ska vara säker på att får ut de pengar man satt in.

Ett sparkonto har fördelen av att omfattas av insättningsgarantin vilket gör placeringen riskfri, men ger generellt sätt en lägre ränta än en bra räntefond. Sparkonton är ett lån till banken där banken sedan i sin tur lånar ut pengarna och tjänar pengar på mellanskillnaden. Sparkonton utan bindningstid ger omedelbar tillgång till pengarna.

En räntefond å andra sidan lånar ut dina pengar direkt till antingen staten, företag eller en blandning därimellan. Detta gör att en bra räntefond ska ge bättre ränta en ett konto och även hänga med snabbare när räntan stiger. Bankerna väljer ofta att vänta ett tag innan de höjer räntan på sina sparkonton vilket är ett sätt för dem att tjäna lite extra pengar. Dock finns många dåliga räntefonder vilket gör att det gäller att välja en bra räntefond för att få högre ränta. Pengarna kan du vanligtvis få ut inom några bankdagar vilket gör att de uppfyller kravet på tillgänglighet.

Hur hittar man då en bra räntefond? Man tittar på (1) vilken effektiv ränta fonden ger och (2) vad de placerar i.

(1) Den effektiva räntan är vad du får under ett år framåt efter avgifter (så länge ränteläget inte förändras) och går att jämföra direkt med din sparränta. Tyvär anger väldigt få fondbolag i Sverige denna. Oss veterligen är det endast ett bolag som gör så: http://www.skagenfonder.se/. Ett annat sätt är att titta de fonder som har den bästa historiska avkastningen, men då går det inte att jämföra med räntan på kontot eftersom räntan ser annorlunda ut framöver. Har räntan gått upp så kommer den effektiva räntan vara högre än den historiska räntan. Titta även på fondens avgift eftersom det är svårt att skapa någon markant högre ränta i korta ränta fonder så finns det ingen anledning att ha höga avgifter. Ett bra tips är att vara skeptisk mot storbankernas räntefonder, där finns ofta de sämsta fonderna med de högsta avgifterna och den lägsta effektiva räntan. Avgiften bör vara max 0,3% - allt utöver det är oskäligt.

(2) Vad fonden placerar i spelar roll eftersom du vill ha låg risk på den här typen av placering. Statsskuldväxlar är allra säkrast följt av bostadsobligationer och företagsobligationer. Välj en fond med låg duration - en fond med utlåning som har kort löptid - för att undvika ränterisk. Företagsobligationer ger möjlighet till lite högre ränta till en marginellt högre risk.

Några exempel på bra korta räntefonder, som gett hög avkastning och har låg avgift är:
1. Simplicity likviditet (0,15 % i avgift)
2. Skagen Krona (0,2% i avgift - effektiv ränta 5,68%)
3. Folksam likvidet (0,3% i avgift)

Alla är en investerare

Det här är en blogg om investeringar, aktier, fonder och ekonomi i allmänhet. Vill du läsa om något speciell fråga så skicka gärna ett mail till oss.

Vi skriver den här bloggen för att idag är vi alla investerare och ekonomin påverkar oss alla, både direkt och indirekt genom ditt sparande, dina investeraring och din pension, din villa, bostadsrättsförening eller ditt företag.